Begreppsförklaringar

Aln

 
2 fot
4 kvarter
24 verktum
c:a 0,59 cm
Ankare 15 kannor = 39,3 liter
Bonde

 
Fornsvenskans boandi, bondi som betyder  boende. Alltså bofast person på landsbygden som har jordbruk som förvärvskälla
By ( fornsv. byr, by)
 

 

 

 

Bebyggd plats, således även stad och enstaka gård, men har sen fått betydelsen, tätare bebyggelse på landet, ett flertal jordbruksfastigheter vilkas ägor helt eller delvis i äldre tid utgjort en samfällighet.
Under större delen av vår historiska tid ända intill senare delen av 1800- talet kvarstod byn som den viktigaste bebyggelseformen i Sverige särskilt vid det mindre jordbruket.

Byalag
 
Byns jordägare  utåt sett uppträdde som enhet. Rätten till jord och vatten fördelades i första hand mellan dem
Dussin 12 stycken
Enskiftet år 1807 Det syftade till att flytta ut gårdarna ut från byn
Famn 3 alnar
Fjärdingsväg 1/4 gammal mil
Fot
 
12 tum
100 linjer
30,48 cm
Frälsejord/hemman Jord/hemman som tillhörde en adelsperson
Gross 12 dussin = 144 stycken
Gästgiveri Gästgivargård, ställe där resande mot betalning får kost, härbärge och skjuts
Hektar
 
100 ar
10000 kvadratmeter
Husförhör Årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunnighet i Luthers lilla katekes
Husförhörslängd Kyrkobok med uppgifter om alla invånarna i en församling. Syftet i första hand en folkbokföring
Härad

 
Betyder bygd. Det var nog en politisk indelning i Norden. Över häradsindelningens tillkomst och ursprungliga innebörd vilar en gåtfullhet, som lockat till talrika förklaringsförsök
Jordebok
 

Förteckning på jordegendomar inom en socken, ett fögderi eller ett län. Ersattes i början på 1900-talet med fastighetsregistret

Jungfru

0,082 liter

Kanna 2 stop =2,62 liter
100 kubiktum
Kappe 1 3/4 kanna = 4,58 liter
Kast 4 stycken
Kronojord/hemmen Jord/hemman som tillhörde staten
Kvadratfot 100 kvadrattum
Kvadratrev 100 kvadratstänger
Kvadratstång 100 kvadratfot.
8,818 kvadratmeter
Kvadrattum 100 kvadratlinjer
Kvarter 4 jungfrur =0,33 liter
Kvintin 3,32 gram
Kubiktum 2,6 centiliter
Laga skiftet 1827 En medelväg mellan storskiftet och enskiftet. Laga skiftet var det skifte som blev mest genomfört.
Liter 38 kubiktum
100 centiliter
Lod 4 kvintin = 13,3 gram
Mantal

 
Ursprungligen  “mannatal” betydde förr ett visst antal besuttna jordbrukare, och så småningom en jordegendoms förmåga att lämna bärgning åt en familj
Mantalsskrivning Årlig registrering av befolkningen av skattemyndigheterna
Mantalslängd Av skattemyndigheterna samlade uppgifter från mantalsskrivningen
Marker 1 skålpund
Mil

 
360 rev
3600 stänger
36000 fot
Nymil
 
10 km
33681 fot
Ort 4,25 gram
Skattejord, skattehemman Självägande bönders jord/ hemman som de betalade skatt till staten för.
Skock 60 stycken
Skäppa 1/4- 1/6 tunna
Skålpund
 
32 lod =425,1 gram
100 ort
Skäppland 8 ar
Socken

 

 

 

 

Ett ålderdomligt namn på landsortsförsamling i folkkyrkor enligt äldre indelning (kyrksocken) som även hade funktion som borgerlig landskommun (sockenkommun) och beskattningsenhet (jordebokssocken). Det var i Norden ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter, men inte omfattade städer. Socknen hade en sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en föregångare till dagens kommuner.
Solskifte




 

Den skiftesmetod som påbjöds i Svealagarna och sedermera i landslagarna och i 1734 årslag. Vid solskiftet utlades först tomten som delades efter byamålet. Tomten utgjorde därefter grunden för delningen av övriga ägoslag. Orubbligheten av solskiftet- i senare tid även benämnt tegskifte- utgjorde ett av de största hindren för jordbrukets utveckling

Stop 4 kvarter =1,31 liter
Storskiftet år 1757 Åsyftades att varje delägare skulle få sina ägor på ett ställe,
Stång 10 fot.
5 alnar 
                
Tjog 20 stycken
Tolft 12 stycken.
Tunna
 
48 kannor = 125.6 liter
32 kappar
Tunnland
 
32 kappland
56000 kvadratfot
4 936,6
kvadratmeter
Åm 60 kannor = 156 liter