Västra Husby socken och gårdar

                        Forskning om socknen, byarna och gårdarna i studiecirkelform.

Redovisning enligt nedan. Mycket är framtaget och vartefter som nytt material kommer fram så läggs det in här på hemsidan. Genom att trycka på länkarna nedan så kommer man vidare i de fall som material finns. Kolla gärna lite då och då. Aviseringar kommer ibland att göras på förstasidan om vad nytt som tillkommit.
Har ni uppgifter, bilder eller annat material så är vi naturligtvis mycket intresserade och tacksamma att få ta del av detta.

Åke

 

                           
      
 Västra Husby socken                 

                                   

   Kanalen och Asplången  


Gammalt kort på kyrkan

 

Sockenbeskrivning och historik

Begreppsförklaringar
 

Samfärdsel
 

Sockenkarta

Häradskarta 1650

Generalstabens karta

Ekonomisk karta

Landhöjningen

Reglering Husbyån

Kyrkor-Församlingar

Affärer

Hantverk

Sjukvård-Fattigvård

Företag

Föreningar

Skolor

   

Byar i V. Husby socken

 
 
 

Husby

Husby var från början en Husaby d.v.s. kronogods med en enda domän. Norrbo var också en del av den gamla kronodomänen med trolig funktion som boställe till konungens förvaltare eller bryte. Äldre kartor visar gårdarna som delar i en enda enhet. I jordeboken 1543 upptar Husby två hela frälse- och ett kronohemman. Husby som är byn runt kyrkan består idag av gårdarna Norrbo, Komministergården, Prästgården, Klockaregården och Norrbotorp samt torpen Nedra Berg och Luddingsholm. Ingen av jordbruksfastigheterna brukas idag av ägarna utan arrenderas ut. På Norrbos ägor är numera golfbana medan på övriga brukas jorden av lantbrukare från andra gårdar. Prästgården och Komministergården har nyare byggnader än på bilderna medan Klockargårdens byggnad är riven. Sockenmagasinet som fanns en gång flyttades bort så tidigt som början av förra seklet.
 
Husby omnämns i skrifter så tidigt som 1280. Curiam quandam osgocie dictam husby prope siluam dictam aspwid. Kyrkbyn Husby har gett namnet till socknen som i medeltid förekommit med kombinationen Aspvidh för att skilja från andra närliggande Husby.   Socknen har från 1400- talet benämnts som Västra Husby.
Namnet Husby kommer från Husaby, d.v.s. byn har varit ett kronogods med särskild funktion i den forntida centrala förvaltningen och senare avsöndrats i flera gårdar.
 

Prästgården

Komministergården

Klockaregården

Torpet Berg/Nedre Berg

Torpet Berg/Övre Berg

Luddingsholm

Norrbotorp

Husby 7 (soldattorp)

Norrbo 8 (soldattorp)

Kartor. dokument
Husby Norrbo 1 1650

Kartor- dokument
Husby Norrbo 2 1650

Kartor- dokument
Husby Prästgård 1650

Kartor- dokument
Husby 1650

Kartor- dokument
Husby 1707
Kartor- dokument
Husby 1799

Kartor- dokument
Husby 1862


Historik

Bilder
       

Hylinge

                   

Hylinges huvudbyggnad                                                       Hylinge med omnejd

Hylinge nämns redan på 1300-talet med ”Isak i Hylinge” i skrift 1343. Under medeltiden ägdes gården av Askeby nunnekloster i Bankekinds härad och brukades av olika klosterbönder. Vid reformationstiden indrogs Hylinge av Gustav Vasa till Kronan och förblev så i över 100 år. På 1600-talet gjordes gården till säteri och under 1700-talet blev  det ett fideikommiss och har varit det med ett avbrott fram till 1964.
Namnet Hylinge lär komma från hul (hål) dvs en fördjupning, sänka i naturen.
 
 

Hylinge säteri

Broby

Hageby

Gädderstad

Dömestad

Kullerstad 

 

 

 

Historik

Bilder

Originalhandlingar

 

 

 

 

 Hälla

Flygfoto över Hälla by med Gästgivaregården längst bort.

I jordeboken 1543 upptar Hälla ett krono- och ett prästhemman samt två skatteutjordar.
Hälla by ligger väster om Västra Husby samhälle och finns så tidigt som 1688 utmärkt på ”Samuel Melanders karta över alla städer och de största vägarna i hövdingadömet Östergötland”.

Byn bestod av Östergården uppdelad på två skattegårdar (1/2 mantal vardera) och Västergården även kallad Gästgivargården (1 mantal), som då lydde under Burenskiöldska fideikommisset men friköptes 1931.

Idag brukas Hälla by och dess tre gårdar fortfarande. Däremot har de torp, som en gång fanns under gårdarna avstyckats och sålts av. Spannmålsodling kvarstår men boskapsskötseln, innebärande mjölkkor, upphörde i slutet av 1960-talet.

Alla tre gårdarna har sedan slutet av 1970-talet brukats gemensamt av endast en arrendator och gör så fortfarande.
 

Hälla omnämns i skrifter som Haellom så tidigt som 1373, 1415, 1441 och 1452. (Något av dessa kan vara Hälla i Mogata).
Namnet är pluralis av häll som blir hälla. Byn ligger på berghällor.
 

Gästgivaregården

Östergården
Första halvgården

 Östergården
Andra halvgården

Hällabrinken

Hällabacken

Johannisberg

Dalhem

Landsberg

Stafsätter

Kartor. dokument
Geometrisk mätning 1650

Kartor. dokument
Storskifte 1777

Kartor. dokument
Laga skifte 1834

Historik

Bilder

Originalhandlingar

     

Minsjö

(Bilder från byn in här)
I jordboken 1543 upptar Minsjö tre hela frälsehemman med anteckningen "fru Gunellas landbor" (drottning Gunilla Bielke). Säteri från slutet av 1600-talet.
 

Minsjö omnämns i skrifter redan 1382. Namnet Minsjö är svårt att härleda då det bedöms att från början utan tvivel vara ett sjönamn. Sjön Asplångens namn är mycket gammalt så den kan inte hetat så tidigare men en udde delar av sjön och mitt för Minsjö finns den mindre del och därav kan namnet ha uppkommit.(Mindre sjön)
 

Kulla

Gård 2

Gård 3

Gård 4

Gård 5

Gård 6

Kartor. dokument
Geometrist mätning 1650

 

 

Bilder

 

Historik

Bilder

 
     
 
 
 

Restad


I jordeboken 1543 upptar Restad två hela skattehemman.
 

Restad omnämns i skrift på 1400-talet som Redhestadium. Bynamnet kommer från det fornsvenska namnet Redhar och ändelsen stadher med betydelsen ställe.
 

Restad 1:2 m fl

Restad 1: 3 m fl, Ängbacken

Restad 1:9, Bäcken 

Restad 1:10, Lilla Bäcken

Restad Västergård 2:4

Restad 2:5

Kartor. dokument
Geometrist mätning 1650

Kartor. dokument
Storskifte 1774

Kartor. dokument
Laga skifte 1856

Historik- berättelser

Bilder

 
     

Ringeby

 
I jordeboken 1543 upptar Ringeby ett skatte-, ett krono-, och ett frälsehemman samt en kyrkoutjord.
 

Ringeby omnämns i skrift som "in Ringaby" 1349. Bynamnet härleder från fornsvenskan Ringer dvs ring, krets eller någon rundaktig formation i terrängen samt by i betydelsen gård.
 

Ringeby Storgård 1:1

Ringeby frälsegård 2:1

Ringeby frälsegård 3:1

Ringeby skattegård 4:1

Ringsborg 3:3

Ekhult

Pingatan

   
Kartor. dokument
Geometrisk mätning 1650

Kartor. dokument
Geometrisk mätning 1692

Kartor. dokument
Storskifte 1773

Kartor. dokument
Laga skifte 1857

Historik

Bilder

     

Rökstad


 


 

 

 

 

 

 
                                                                                         

                     Rökstad 1916                                                                      Flygbild Rökstad omkring 1960

I jordeboken 1543 upptar Rökstad tre hela kronohemman under Julita kloster. Rökstad by bestod sedan i början 1700-talet av tre arrendegårdar som genom tiderna ömsom delats och lagts ihop för att på 1800-talet slutligen blivit en enda gård och friköpt från Hylinge säteri. Den återstående gården är nu även den delad så att utägorna har tillfallit Åby gård medan  bostadshus och gårdstun såväl som knekttorpet är i särskilt ägo. Rökstad ligger strax norr om Storån (Husbyån) mellan Åby och Norrbotorp.
 

Rökstad omnämns i skrift som "i Rökstadium" på 1400-talet. (1414 och 1478).
Bynamnets förled kan ha fler härledningar. Till exempel fornsvenska namnet Röker eller en upphöjning som används i åtskilliga ortsnamn. (Rök som stapel, trave, sädesskyl mm). Slutled stad som i ställe.
 

Rökstad by

Rökstad soldattorp

 

 

 

 
Kartor. dokument
Geometrist mätning 1650
Kartor. dokument
Geometrist mätning 1693
Kartor. dokument
Storskifte 1703
Kartor. dokument
Laga skifte 1 1824
Kartor. dokument
Laga skifte 2 1824

Bilder

Historik

   

Tvärdala


I jordeboken 1543 upptar Tvärdala fyra hela frälse- och två kronohemman.
 

Tvärdala omnämns i skrift 1334 som "i vardalum" och namnet kommer med största sannorlikhet från en dal som ligger tvärs en annan större dal.
 

Tvärdala herrgård    

Stora Hagen

Lilla Hagen

Trädgårdstorpet

Stubbetorp

Trekanten

Jämmerbo

Korskullen

 Sveden

Källtorp

Vita Kullen

Röda Kullen

Nybygget

Rusthållet Hagtorpet

Måhultet

 

 

 
     

Kartor. dokument
Storskifte 1 1796-98

Kartor. dokument
Storskifte 2 1796-98

Historik

Bilder

   
     

Åby

       

Flygfoto över Åby


I jordeboken 1543 upptar Åby ett helt skattehemman och en kyrkoutjord.
 

Åby omnämns i skrift 1348 som "in Aby". Namnet är givet i förhållande till moderbyn och betyder "Gården vid ån"
 

Åby gård

Åby utjord, Klippan

 Eklund (soldattorp)

Gård 4

Gård 5

 

Kartor. dokument
Geometrisk mätning1650

Kartor. dokument
Storskifte 1786

Kartor. dokument
Rågång 1835

Kartor. dokument
Storskifte 1766

Historik

Bilder

 
 
 
 

Önstorp

I jordeboken 1543 upptar Önstorp ett krono- och ett skattehemman. Önstorp som by finns angiven i skattelängder från tidigt 1500-tal och i början på 1700-talet består byn av tvenne hemman samt en frälseutjord. Kring 1745 innefattar Önstorps by två skattegårdar, en frälseutjord och frälsegården, den s.k. Fjärdingsmannagården.

I mitten av 1800-talet förvärvas de bägge skattegårdarna av samma köpare och blir en gård med två identiska man-gårdsbyggnader och Fjärdingsmannagården. På 1930-talet köper Aspvedens kommun mark av Önstorp till tomter utmed Östra Rydsvägen.

I samband med att kommunen i slutet av 1960-talet köper upp största delen av Önstorps ägor till tomtmark upphör också gården att vara ett fungerande lantbruk. Tomtköpet var början till den utvidgning av byn som vi idag kan se resultatet av och där Önstorps mangårdsbyggnad fortfarande står kvar, nu på en vanlig hustomt
.

Önstorp omnämns i skrift som Enztorp 1460. Namnet kommer från fornsvenska förnamnet Önd och så torp lika med nybygge.
 

Önstorp Skattegård 1

Önstorp Skattegård 2

Önstorp fjärdingsgård-Gustenhill

Önstorp utjord, Löth

Önstorpsberg torp

Petersberg/Önstorpsberg backstuga

Önstorp Skogstorp

Önstorp Sparrtorp

 
Kartor. dokument
Geometrisk mätning1650

Kartor. dokument
Geometrisk mätning1692

Kartor. dokument
Karta Önstorp 1765

Kartor. dokument
Storskifte 1766

Historik

Bilder