Gamla hemmet är en timrad tvåvånings träbyggnad belägen i korsningen Norrköpingsvägen och väg 210
Genom forskning har det framkommit att huset är byggt 1856 som fattighus. Det är dokumenterat att här har fattigvård bedrivits redan på 1600-talet och det nuvarande huset har stått här i stort sett oförändrat sedan det byggdes och vi tyckte att det skulle vara förödande om det inte bevarades ur kulturhistorisk synpunkt. Huset har under många år stått tomt efter att senast varit klubblokal för en motorcykelklubb. Det visade sig vid undersökning att det inte fanns någon registrerad ägare av huset, vilket är en märklig företeelse, men det har  slutligen ändå bestämts att vara i kommunens ägo.

Föreningen hade tidigare inte haft någon ”hemvist” utan vid behov hyrt in sig vid möten och andra träffar i olika lokaler i bygden. Många medlemmar hade länge haft en stark önskan att få ta hand om det ”gamla hemmet”, som de har personliga minnen ifrån. Det ansågs kunna bli en vitamininjektion för föreningen att få en fast punkt att utgå ifrån.
 

En annan önskan var att kunna ha en bredare verksamhet som samlar människor. Då behövdes ett lämpligt ställe att vara på. Gamla Hemmet som föreningen skulle få disponera ansågs vara ett sådant ”lämpligt ställe” såväl storleksmässigt som geografiskt beläget. Avsaknaden av ägare satte en tid hinder i vägen men när det blev klart att kommunen är ägare har det hela löst sig och som alla vet är vi där nu.

Huset var naturligtvis nedgånget då det stått tomt i många år och inte underhållits. Det är ändå är ett gediget timmerhus och som  precis som vi trodde ingett hopplöst fall. Många frivilliga krafter har under åren fått huset och det lilla uthuset i ett mycket bra skick. Uthuset blev efter ett års renovering riktigt trevligt med ny fasad och en altan utanför. Vedboden har blivit en modern  handikappanpassad toalett och boden  inrymmer snickerimaskiner som vi fått av kyrkan. Det gamla dasset är återigen i full funktion även om det kanske inte har används särskilt mycket.
.

 Åke Öberg