Avskrift av det tal som Henry Gustavsson höll över sin släkting (morbror) Uno Norrbom den 25/11 1999 för medlemmarna i Västra Husby Hembygdsförening i församlingshemmet.

Uno Norrbom föddes 1900-02-23 i knekttorpet 8:an, Norrbo. Han var nummer två i syskonskaran. Hans äldre bror blev bara 4 år. Unos far var knekt, med tre års utbildning vid Malmen i Linköping. Barnaskaran, som bestod av fem barn, fick hjälpa till hemma på torpet med det de kunde, för knekten fick ju göra sin möten varje år. Uno började i skolan som vi alla gjort, han gick här i denna skolsal.

1912 kom arrendatorn på prästgården upp till Unos far på 8:an, han ville arrendera torpet i utbyte mot prästgårdsarrendet för hans fru hade dött. Det blev en uppgörelse dem emellan, familjen flyttade från knekttorpet till gamla arrendatorsbostaden som låg som en flygel till prästgården.

1922 blev den nuvarande arrendatorsbostaden färdig för inflyttning. I arrendet av prästgården ingick att skjutsa kyrkoherden till olika förrättningar med hästskjuts. Alla fem syskonen fick tjänstgöra som kusk. Uno arbetade i jordbruket hos sin far. Dom där skjutsarna tog bort mycket av arbetstiden på gården, cirka 1930 köptes en droskbil för att det skulle gå litet fortare och spara arbetstid. Uno och brodern John blev droskchaufförer. Det kunde också blivit en kvinnlig förare, men syskonen var oense vid körträningen. John gifter sig 1932-03-26 och flyttar till Gistad, Uno blev ensam om körningarna. Det blev många svordomar när han fick gå hem från gärdena och kläda om sig.  1935-11-17 var det Unos tur att gifta sig med prästens piga, det var nära när de ville träffas. 1939–1940, när kriget började, såldes droskbilen och 1940 tog Uno över arrendet efter sin far.

1949-04-29 slutar Uno och Greta arrendet och köper gården Sverkerstorp söder om Mjölby. Åren går och Uno blir pensionär. De köper en villa i Strålsnäs samhälle i närheten av Gretas tre syskon. När de nu har bytt åkern mot trädgårdsland skulle han få tid till annat. Till exempel att skriva ned sina minen till eftervärlden. Taxiägaren i Strålsnäs blev sjuk, han körde skolbarn, sjuktransporter och barn till simskolan på sommaren. Uno fick rycka in som vikarie, ägaren dog och Uno övertog taxibilen tills han hittade någon som ville överta rörelsen efter några år. Nu fick han mer tid att skriva och gå till biblioteket och låna böcker, han köper en skrivmaskin. Biblioteket blev utan personal och fick stänga, Uno räddar Strålsnäs ännu en gång och blir bibliotekarie. Det jobbet tog också slut. Unos fru dör 1978-12-09. Det kommer mer problem, Uno får problem med ögonen, grå starr. Han får inte köra med bilen längre. Nu köper han en bandspelare och talar in sina berättelser. Ögonen opereras och allt blir bra och bilen får han åter använda. Han åker till Norrköping och hälsar på några dagar hos sin syster.

Jag fick frågan om jag var intresserad av hans band och skrifter, jag sade ”ja tack” till allt jag kunde få. Han ville att eftervärlden skulle få del av hans berättelser. Uno hade en del föreningsuppdrag i Västra Husby och även i Strålsnäs. 1983-12-15 var det slut med att skriva. Han ligger begravd på skogskyrkogården i Mjölby.