Begreppsförklaringar
|
Aln |
2 fot 4 kvarter 24 verktum c:a 0,59 cm |
| Ankare | 15 kannor = 39,3 liter |
| Avstyckning | En del av en fastighet eller samfällighet avskiljs och bildar en egen fastighet |
|
Bonde |
Fornsvenskans boandi, bondi som betyder boende. Alltså bofast person på landsbygden som har jordbruk som förvärvskälla |
|
By
( fornsv.
byr, by)
|
Bebyggd
plats, således även stad och enstaka gård, men har sen fått betydelsen, tätare
bebyggelse på landet, ett flertal jordbruksfastigheter vilkas ägor helt eller
delvis i äldre tid utgjort en samfällighet.
|
|
Byalag |
Byns jordägare utåt sett uppträdde som enhet. Rätten till jord och vatten fördelades i första hand mellan dem |
| Cirkulationsmynt | Mynt avsedda för betalning |
| Daler | 4 mark eller 32 öre |
| Dubbelmyntfot | Myntvärdet baseras på två metaller |
| Dussin | 12 stycken |
| Enskiftet år 1807 | Det syftade till att flytta ut gårdarna ut från byn |
| Famn | 3 alnar |
| Fattighjon | De inhysta på ett fattighus |
| Finvikt | Innehåll av ädelmetall i ett mynt |
| Fjärdingsväg | 1/4 gammal mil |
|
Fot |
12 tum 100 linjer 30,48 cm |
| Frälsejord/hemman | Jord/hemman som tillhörde en adelsperson |
| Fyrk, Fyrktal | Graderad rösträtt som användes för att ange röststyrkan i kommuner på landet. Fyrktalet beräknades efter beskattningen. |
| Förmedlade mantal | Nedsättning av ett hemmans mantal |
| Oförmedlade mantal | Hemman som inte har mantalet nedsatt |
| Gross | 12 dussin = 144 stycken |
| Gästgiveri | Gästgivargård, ställe där resande mot betalning får kost, härbärge och skjuts |
|
Hektar |
100 ar 10000 kvadratmeter |
| Husförhör | Årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunnighet i Luthers lilla katekes. Var förordnat mellan 1686 och 1888. |
| Husförhörslängd | Kyrkobok med uppgifter om alla invånarna i en församling. Syftet i första hand en folkbokföring |
|
Härad |
Betyder bygd. Det var nog en politisk indelning i Norden. Över häradsindelningens tillkomst och ursprungliga innebörd vilar en gåtfullhet, som lockat till talrika förklaringsförsök |
| Inhysehjon | Inneboende på en gård, inte närmare släkt med husbonden. Lägre status än en backstugusittare. |
| Inägor | Ägor som ligger inom egna gårdens gränser |
|
Jordebok |
Förteckning på jordegendomar inom en socken, ett fögderi eller ett län. Ersattes i början på 1900-talet med fastighetsregistret |
| Jungfru |
0,082 liter |
| Kanna |
2 stop =2,62 liter 100 kubiktum |
| Kappe | 1 3/4 kanna = 4,58 liter |
| Kast | 4 stycken |
| Krona | Myntenhet i Sverige från 1873 |
| Kronojord/hemmen | Jord/hemman som tillhörde staten |
| Kvadratfot | 100 kvadrattum |
| Kvadratrev | 100 kvadratstänger |
| Kvadratstång |
100
kvadratfot. 8,818 kvadratmeter |
| Kvadrattum | 100 kvadratlinjer |
| Kvarter | 4 jungfrur =0,33 liter |
| Kvintin | 3,32 gram |
| Kubiktum | 2,6 centiliter |
| Laga skiftet 1827 | En medelväg mellan storskiftet och enskiftet. Laga skiftet var det skifte som blev mest genomfört. |
| Lispund |
8,5 kg 20 skålpund |
| Liter |
38
kubiktum 100 centiliter |
| Lod | 4 kvintin = 13,3 gram |
|
Mantal |
Ursprungligen “mannatal” betydde förr ett visst antal besuttna jordbrukare, och så småningom en jordegendoms förmåga att lämna bärgning åt en familj |
| Mantalsskrivning | Årlig registrering av befolkningen av skattemyndigheterna |
| Mantalslängd | Av skattemyndigheterna samlade uppgifter från mantalsskrivningen |
| Marker | 1 skålpund |
|
Mil |
360 rev 3600 stänger 36000 fot |
| Myntfot | Det som myntvärdet baseras på |
| Myntvärde | Värdet av ett mynt |
|
Nymil |
10 km 33681 fot |
| Ort | 4,25 gram |
| Riksdaler (1604-1777) |
6 daler
silvermynt
eller
18 daler kopparmynt (Dubbelmyntfot) |
| Riksdaler specie (1777-1855) | Se riksdaler riksmynt |
| Riksdaler riksmynt (1855-1873) |
100 öre 1/4 riksdaler specie (varierat genom åren) |
| Rote | Utbruten del, distrikt, skara eller avdelning. |
| Skattejord, skattehemman | Självägande bönders jord/ hemman som de betalade skatt till staten för. |
| Skeppund | 170 kg eller 20 lispund |
| Skock | 60 stycken |
| Skäppa | 1/4- 1/6 tunna |
|
Skålpund |
32 lod
=425,1 gram 100 ort |
| Skäppland | 8 ar |
|
Socken
|
Ett ålderdomligt namn på landsortsförsamling i folkkyrkor enligt äldre indelning (kyrksocken) som även hade funktion som borgerlig landskommun (sockenkommun) och beskattningsenhet (jordebokssocken). Det var i Norden ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter, men inte omfattade städer. Socknen hade en sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en föregångare till dagens kommuner. |
|
Solskifte |
Den skiftesmetod som påbjöds i Svealagarna och sedermera i landslagarna och i 1734 årslag. Vid solskiftet utlades först tomten som delades efter byamålet. Tomten utgjorde därefter grunden för delningen av övriga ägoslag. Orubbligheten av solskiftet- i senare tid även benämnt tegskifte- utgjorde ett av de största hindren för jordbrukets utveckling |
| Stamfastighet | Den del av fastighet som som blir kvar efter avstyckning |
| Stop | 4 kvarter =1,31 liter |
| Storskiftet år 1757 | Åsyftades att varje delägare skulle få sina ägor på ett ställe, |
| Stång |
10 fot. 5 alnar |
| Tjog | 20 stycken |
| Tolft | 12 stycken. |
|
Tunna |
48 kannor = 125.6 liter 32 kappar 2 spann |
|
Tunnland |
32
kappland 56000 kvadratfot 4 936,6 kvadratmeter |
| Undantag | Pensionsliknande förmån för äldre paret på en bondgård. |
| Utjord, utmark | Obebygd mark som ligger bortanför den egna gårdens åkrar, vallar och betesmarker. |
| Värdemynt | Mynt med metall som motsvarar åsatt värde. |
| Åm | 60 kannor = 156 liter |
| Öre | 24 penningar |