Kyrkokassan utvisade nämnda årets slut en behållning av utlånt kapital 100 riksdaler och kontanta 88 riksdaler 85 öre. Bibelkassan likaledes en behållning af utlånta kapitalet 275 riksdaler och kontanta 68 riksdaler 47 öre. Folkskolekassan likaså en behållning av 580 riksdaler utlånta kapitalet och 46 riksdaler 59 öre kontanter. Småbarnskolekassan en kontant behållning af 10 riksdaler 87 öre. Skolhusbyggnadskassan  utlånta kapitalet 2100 riksdaler och kontantbehållning 1025 riksdaler 21 öre. Räkningen med kommunalstyrelsen en behållning av 11 riksdaler 84 öre.

Härvid anmärktes:

a) att i kyrkokassans räkenskaper skola hädanefter intagas ej mindre de från kommunalstyrelsen levererade ordinarie inkomsterna till kyrkobetjäningens avlöning och ljushållningen, utan även behållningen i den gemensamma räkningen å de från kommunalstryrelsen levererade inträderna under namn byggnadsmark, som för detta året utgör 11 riksdaler84 öre.

b). I kommunalstyrelsens räkenskaper var en post av 8 riksdaler att uppföra bland kyrkokassans kontanta behållning.

I övrigt blevo kassornas räkenskaper, efter uppläsande godkända och undertecknades.

§ 2. Herr comminister Holmstedt redovisning för socken bibliotekets kassa, granskad av samma revisorer, upplästes och godkändes och underskrevs.

§ 3. Herr Greve Fredrik Strömfelt, som godhetsfullt övertagit förvaltningen av fonden för prästgårdsbyggnadslånets amortering, uppläste nu en redovisning å församlingens sammanskott till nämnda fond, utvisade en kontant behållning av 2726 riksdaler 31 öre.
Herr Greven hade före stämman tillkännagivit sin önskan att nu få till församlingen återlämna förvaltningen av samma fond, den han nu i fulla 10 år bestridit. Under erkännande av sin stora förbindelse för det synnerligen noggranna sätt varpå fondens räkenskaper under hela denna tid blivit förda, samt den uppoffring av kostnad och möda densamma fodrat, mottog församlingen ovannämnda kontanta behållning, och beslöt att, mot återkommande av av sin till avlidne kyrkoherde Brodin d 2 maj 1860 utfärdade förbindelse, att avbetala en del, 2700 riksdaler av lånekapitalet, samt för återstoden 2300 riksdaler avgiva en ny skuldförbindelse, vilken på änkefru Brodin begäran, skulle ställas till hennes syster fröken Anna Catharina Stuart i Linköping. Häremot återbekom herr greven sitt till församlingen ställda skuldbrev av den 19 maj 1868,samt den därvid såsom hypotek bifogade Lybeckska reversen. Även beslöt församlingen efter långvarig överläggning att kyrkorådet skulle åtaga sig förvaltningen och de nu emottagna handlingar jämte den kontanta behållningen nedlägges i kyrkokistan.

§ 4.I sammanhang med ovanstående beslöts att tvenne handsprutor skola köpas för att i prästgården ständigt vara till hands . Medlen därtill tagas ur fonden för prästgårdsbyggnadslånets amortering.

§ 5. Kyrkovärdarna Carl Carlsson och Fredrik Fredriksson, som blivit av församlingen utsedda att besörja verkställigheten av de vid senaste av och tillträde husesynen pålysta reparationerna å församlingens hus i prästegården, hemställde, huruvida det därvarande kostallet i sitt nuvarande bristfälliga skick uthärdade en i enlighet med syneprotokollet företagen reparation eller detsamma tarvade total ombyggnad. Församlingen som var betungad av skulder för flera andra byggnadsföretag, ansåg sig icke kunna för närvarande åtaga sig någon nybyggnad, men beslöt att ifrågavarande hus låta iståndsätta stenfoten, upphugga ett fönster, samt enligt syneprotokollet verkställa alla invändiga reparationer, och dessutom ånyo täcka hela taket, vartill av varje helt oförmedlat byggnadsskyldigt hemman sammanskjutes 5(fem)kärvarhalm, samt där så behövs, invändigt brädfodra huset, men med den föreslagna yttre brädfodringen. så väl å detta hus, som å häststallet, skulle tills vidare anstå, varemot de å norra sidoväggen å detta stallhus bristfälliga stockarna borde avskrädas och plank inhuggas.

Att enligt syneprotokollet å huvudbyggningen anbringa plåtlister ovan fönstren ansåg församlingen , sedan rapporteringen tillkommit , vara overkställbart, vadan denna reparation, även sprickornas ifyllande invändigt å gipstaken i boningsrummen, skulle med kyrkoherdens medgivande tills vidare anstå. För verkställigheten av alla dessa reparationer äga kyrkvärdarna att å församlingens vägnar utlysa entreprenadauktion, och de därav uppkomna kostnaderna upplånas tills vidare ur någon av församlingens kassor mot framtida återgäldande medels sammanskott på oförmedlade hemman.

§ 6. Kyrkogårdens planering och putsning ansåg församlingen vara högt behövlig, men kunde icke för denna gång stadna i något annat beslut  än att bevilja ett sammanskott av 2 lass sand av varje helt oförmedlat hemman. Fram emot midsommar skulle i detta ämne ny stämma hållas, och trodde sig ordföranden då kunna framlägga ett mera detaljerat förslag, så väl i detta ämne som i fråga om kyrkogårdens utvidgning.

§ 6. Tillkännagav ordföranden att detta protokoll skulle justeras i Socknestugan nästa söndag efter gudtjänstens slut.

På pastorämbetets vägnar

L. C. Wiede

Uppläst, justerat och godkänt

Fr. Strömfeldt  Erik Jonsson    P. J, Carlsson

Uppläst från predikstolen i Västra Husby kyrka Pingstdagen d 5 juni 1870
                                                                                                  L.C. Wiede